Underåriga och alkohol... Och alkohol i övrigt...
Jadu Titti, jag håller med dig till fullo i det här inlägget. Jag tror inte att unga får ett bättre förhållande till alkohol för att de bjuds på det hemma och jag tycker du gör helt rätt som säger bestämt nej.
SV: Då har du ju något att "se fram emot", nästa gång hon brunstar, så får du väl rapportera hur hon är då ;)
Jag är ju på mitt sista barn av fem, som ska bli vuxen och prova på allt som ingår i livet. Vi har försökt att vara öppna om det här med alkohol med alla barnen. Jag vet ju att de kommer att dricka när de känner att de vill det, vad jag än tycker om det. Min önskan har varit att de ska tala om för oss när de tänker festa, jag känner mig tryggare då och jag är mer beredd att "rycka ut" ifall de inte kommer hem som vi bestämt (tack och lov har det inte hänt ännu). Det är ju så mycket mer som kan hända om ungdomarna är onyktra när de är ute, än om de är nyktra. Jag är noga med att säga att de alltid kan ringa mig om de behöver mig, de behöver inte vara oroliga för att jag ska vara arg för att de har druckit (som mina föräldrar var när jag var ung). Jag vill inte att de ska känna skuld fr att de gör något som de flesta ungdomar gör, jag vill bara att de ska känna att jag finns där om de behöver mig.
När jag var ung och skulle ut och ha roligt med kompisar sa alltid mamma: "Sköt dig ordentligt". Jag säger alltid "Ha det så roligt och var rädd om dig". Jag vill att barnen ska känna att de har min kärlek oavsett vad de sätter sig i för situationer.
Jag har faktiskt haft tur, barnen har debuterat relativt sent med att testa alkohol och ju äldre de är när de testar första gången, desto bättre är det ju.
Självklart bjuder vi inte barnen på alkohol hemma! Någon gång har de frågat om de får provsmaka ur mitt glas av ren nyfikenhet på hur det smakar om jag druckit cider eller vin och då har de fått göra det, men ingen av dem har tyckt att det smakat gott, så då vill de ju inte smaka igen.
Vad det gäller vem som ska köra om man är bortbjuden, så är det väldigt enkelt hos oss. Jag kör alltid! Jag är nämligen väldigt pipplig med vad jag tycker om för drycker och vad det gäller alkohol gillar jag bara cider eller vitt mousserande vin och då ska det dessutom vara massor med is i. Så för min del avstår jag mer än gärna att dricka alkohol och då kan jag ju självklart köra. Däremot dricker jag gärna något glas vin när vi är hemma, jag tycker att det är jättegott om jag får dricka det på mitt vis, men det är inte för att koppla av, det gör jag så bra ändå, utan för att det känns lite festligt att unna sig det på helgkvällen.
Ja så här tycker jag :-)
Håller med dej, jag skulle bli galen om någon bjöd mitt underåriga barn.....den personen skulle aldrig göra om det kan jag nästan lova.
Nu har mina pojkar varit duktiga att få i sej alkohol utan att någon bjudit, hemma har dom nog fått smaka på nå´t så som Ninas barn....för nyfikenhet, men dom har aldrig tyckt om det.
Pojkarna har alltid vetat att dom får komma hem i vilket skick som helst om det skulle falla sej så, bara dom kommer hem.
Nu är jag inte direkt orolig för barnen längre, nu är det barnbarnen tur att utforska vuxenvärlden, så det är dom jag oroar mej för.
Själv dricker jag vin ganska ofta, men ett glas bara....tycker det är gott till maten, gillar inte heller när det snurrar :(
Jag har sett alkoholism på nära håll, så jag har kanske ett onormalt förhållande till alkoholen.
Här är det nästan alltid sambon som kör, om det behövs...vet inte varför det blivit så egentligen!?
