livetpavischan

Efter beskedet hos veterinären igår så var man ju inte på något toppenhumör direkt. Tycker synd om Verona och om Pontus,som än en gång blir "ensam" kvar. Planen är att dela av hagen där grabbarna går såpass att de kan nå varann och på så sätt vänja in dem så de kan gå tillsammans senare. Törs ju inte chansa eftersom jag vet att Pontus är socialt obegåvad,väger 3 ggr så mycket och har sparkat benet av Benda...En himla logistik blev det ju nu åxå. Papper hit och dit. Tillstånd att gräva ner henne,vilket inte ska vara nåt problem i och för sig. Benda är ju begravd hemma. Känns skönt att vi får ta bort henne hemma i lugn och ro. Byns bödel ska utföra "dådet",och han är alltid lugn och sansad. Det var på håret hon fick följa med hem igår tror jag,för han sa att just i dag hade han inte resurser att avliva på plats. Hua... Röntgenplåtarna gick inte att missförstå,ens för en imbecill. Lös benbit och kraftiga pålagringar. Det är så tråkigt att vara tvungna att ta bort henne,men det är ju för hennes egen skull. Bästa körhästen dessutom.Igen. Tror gubben allvarligt funderar på att ge upp hästeriet. Han är less ordentligt och det kan man ju förstå. Men vi får se.Kanske hittar han gnistan igen.

I går satte jag fast Hraffe på gången för första gången,sent omsider-jag vet. Gick så bra så! Hade även det jag gjorde med att borsta Baldur. Han älskar att rulla i gegga. Suck. Jämngeggig på ena sidan,lite fuktigt också så det skulle vara extra besvärligt. Nää,nu ska jag gå ut i stallet och sätta fart! Trots tråkigheter så måste man ju utföra sina sysslor...

Så här fint blir det inte efter vägarna mer..