Nu och då...

Nåt jag ofta funderat på,kring islandshästar,är: Avel,inridning,hållbarhet.
Förr,för X antal år sedan,skulle man inte rida in islandshästar förrän vid ca 5 års ålder. Detta för de skulle hålla då de växer sakta. Islandshästen då var inte den vi har i dag på samma sätt som jag ser det.Då var den kortare och mer robust. Lite ett ben i varje hörn typ.En raggig ponny med mullestuk i alla färger.
I dag avlas det på långlinjerade smäckra hästar,vi får en vekare och längre häst ,men vi börjar rida in vid 3 års ålder ofta. Vad har hänt egentligen?
Tycker det ökat väldigt på antalet triangelmärkta islandshästar när man läser annonser åxå,förr fanns det knappt några triangelmärkta isisar.  Så varför är det så bråttom? Rasen växer väl inget snabbare nuförtiden? Eller?
Att börja från marken när de är 3 är ju en sak,men att belasta med ryttare en annan.
Dessutom tänker jag,att om hästarna blir mer långlinjerade och får vekare kotor,rygg osv,kan den ju inte vara viktbärande på samma sätt? Kanske ska vi tänka oss en viktgräns? Om man jämför ardenner och shire,tex.Tror man ju att shiren är mer viktbärande än ardennern,för den är ju större.Men jag tycker det är tvärtom. Ardennern är mer kompakt,kortare rygg så den borde orka mer.
Jag blir inte klok på´t.
Dessutom hörde jag av en hästnisse som är utbildad kotknackare (som vi säger i norrland) att han ser ofta problem med att hästen rids för tidigt och att man ökar tempot för fort. Han tyckte att alla unghästar ska skrittas i ca 1 år,lite trav kan man ev blanda in. De ska i lugn och ro få hitta sin balans. Han ser många sneda skapelser i ung ålder tydligen.
Vad har ni för tankar och erfarenheter?
 
Tror vi glömt av att avla på familjehästar lite,många avelsdjur har fina meriter på tävling osv,men inte vill väl alla ha såna hästar? Finns säkert lika många åsikter som det finns människor,men min åsikt är att inte ha för bråttom med de unga pållarna. Och att kanske ska vi avla fram lite fler material som inte är tävlingsinriktat,en mer back to basic häst?
 
 

Kommentarer
Postat av: Agnetha

Just det där med att skritta i ett år...
det gillar inte jag. Man ska ju rida framåt, rida glatt och med fart så man får fart i själen på hästen.....

Men nåt skumt är det. jag tror mycket handlar om att folk inte vet hur de ska rida hästen i rätt form. De tror de vet- och rider så utan att veta- vilket resulterar i att hästarna slits istället
för att byggs upp.

Och ibland tror jag att hästar är för talangfulla för sitt eget bästa. Det går så fort att komma upp i höga tempon med mycket aktion-
de hinner inte med .... typ.
Blabla. ;)

2014-10-14 @ 11:18:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0