livetpavischan

Jaa vi är väl igång kan man säga. Med god hjälp av fröken L,som är en dödsföraktande människa å skrattat döden rakt i ansiktet... Eller ja,han är ju snäll än så länge trollet. Idag kom fröken L hit på sin häst,touretteskillen,vi ställde in honom och infångade trollet i hagen. Sadlade å knatade iväg till fröken Y som har en rundkorall. På vägen dit mötte vi en lastbil å en traktor. Det gick så bra så. Dock såg han en livsfarlig brädlapp vid passerandet av traktorn (som förövrigt snällt stannat) så den var han tvungen att raska sig förbi. I rundkorallen longerade vi en stund å sen tog vi några varv uppsuttet. Vi försöker alltid sluta medan det går bra... Han tar töltsteg av sig själv då å då å det är ju positivt. På hemvägen mötte vi bara en bil å sen dök det upp 2 cyklar som vi klev åt sidan för faktiskt för de var ju konstiga tydligen. Väl hemma fick han gå ut å pryda sig i hagen,dvs lera ner sig så kvällssysslan är tryggad! Tourettshästen hade skött sig i stallet och var möjligen villig att bo kvar. Han hade inte så bråttom hem iallafall.. Men det är ju bra betyg? Kanske var det höet som var gott. Nu på eftermiddagen har jag tagit in röda faran och borstat av henne väl ingnuggade lerkockor,samt kratsat hovar å knäppt kort på magen. Jag har ju länge sagt att jag ska... Den har börjar växt åt sidorna nu. Syns kanske inte så bra,men ändå. Hon är ju ganska stabbig i övrig så magen syns väl inte lika väl?