What a day...

Började bra,tills sisådär halv elva.
Vi skulle ta en liiiite. Skotertur,det har man ju längtat efter. Jag sopade av skotrarna och sen var vi iväg. Tankade å mötte en kompis till gubben på myre och styrde kosan mot Skatan/Galtström hållet. Där måste man över en sjö. Vi stannade i kanten å kikade och jag var mycket tveksam till lyckosam färd. Karlarna drog iväg å pejlade läget,de är ju lite mer duktiga än en annam på det där. Tillbaka kom de och jag fick order om att åka i gubbens spår samt att hålla in nypan. Jajamen. Gick toppen! I 100 meter. Sen grävde den gula ner sig i sörja,vatten och is. Luktade apa... Kamraten vår susade förbi och skulle vända och vad händer. Han fastnar åxå. Men jippi.... Gubben å kamraten fick upp hans skoter å sen var det min tur... Jomen tjena. I lårhögt vatten sjavade vi runt och drog i skidor,gasade och slet som djur. Men det hjälpte icke. Det sjönk bara undan och inget fanns som bar skotern. Så där är den nu,ett gult sänke kan man säga. Kamraten och jag vadade in till land,skitjobbigt kan jag lova. Ett tag trodde jag karln skulle få hjärtsnörp där å då. Men till sist fick man hoppa på bönpallen å åka hem. Vi frös kan jag säga. -10.... Inte fick jag på handsken heller för den var genomblöt å genomfrusen. Arslet var fullt av is så man halkade på bra där bak.
På den ljusa sidan så ska vi nog byta skoter till en renegade. Och jag har jättebra skoterskor!! På heeela vägen hem spillde jag inte ur en droppe vatten,det var väl bra? Hällde väl ut en deciliter lr så sen...
Så nu är jag skittrött. Blir en tidig kväll i kväll. Imorrn får vi hjälp att bärga skotern av 3 unga starka karlar.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0